holetaker

Som vanligt kan jag inte sova.
Så fort jag blundar kommer bilderna.
Bilderna av henne, saker vi gjort, saker vi upplevt.
Inatt somnade jag en stund i soffan framför teven, men vaknade ganska snabbt igen utav att jag drömde om henne. Försökte somna om, men bilderna kom igen när jag blundade...
Tog sjukdag från jobbet idag, men jag måste ju jobba imorgon....
Kom och slå mig hårt så jag får sova *ler*

Jag heter Charlie och bor i en smålänsk stad, typ i mitten där.
Jag har aldrig varit mycket för att skriva "dagbok", och det kommer säkerligen inte bli något långvarigt detta heller.
Anledningen till att jag skriver är att jag just brutit upp från, vad jag trodde var det perfekta förhållandet..

Vi träffades via nätet, men bodde bara ett stenkast från varann. Vi började träffas och allt var så där rosenskimrande.
Efter nån månads intensivt dejtande så backade hon. Behövde tänka sa hon.
Det tog en vecka ungefär, sen fick jag ett brev som egentligen inte förklarade något annat än att hon ville ha mig.. En och en halv veckas lycka följde sedan.
Sen började hon backa igen. Denna gången för gott.
Fick ett mail en vecka senare, där hon förklarade att jag var idealmannen för henne. Något hon väntat på hela livet...Men ändå kändes det inte rätt. Kanske hon inte var redo för förhållande nu.

Nu känns livet sådär surt som det brukar göra, förutom att det har dragit upp massa andra tankar.
Detta är tredje gången som jag blivit blixtkär i någon och det inte funkat. Kanske jag dränker dom i känslor så dom springer.
Jag vet ju att jag har ett stort behov av att känna mig älskad, då jag aldrig haft en familj som älskat mig.
Jag har så många frågor, men ingen som kan besvara. Vad göra?
Just nu känns det som det lättaste vore att dö.
Man pratar med vänner och bekanta, och får massor med förståelse och kanske lite nya infallsvinklar. Men dom rätta svaren finns nog endast begravda i mig själv. Hur ska man hitta dom?
Kanske någon som kan besvara detta?