Tisdag!

Fan va veckan går sakta. Bara tisdag och jag är skittrött.
Sov illa inatt. Somnade inte förrän halv tre, och sen ringde klockan vid sex redan. Med ögonen hängande längs kinderna drog jag mig ur sängen.
Men jobbet har gått ganska bra. Slitigt som ett djur för att få grejerna på plats. Sen var det bara att köra. Gött!

Sicken tuff helg jag har framför mig. Jobbar som vanligt mellan 07-16 på fredagen, med borrningen. Sen jobbar jag mellan 22-03 på krogen. Lördagen ska jag köra extra på mitt vanliga jobb, vilket innebär att jag börjar 08 på morgonen. Typ fyra timmar sömn däremellan. Krogen på kvällen igen och sen jobbar jag hela söndagen igen... Funderar allvarligt på att byta bort en av kvällarna på krogen. Frågan är väl vad sjutton man ska göra DÅ?

Fick reda på att vi ska ha personalfest söndagen den 6 Juli. Det är vi som jobbar ihop på krogen som ska ut på landet och partaja lite. Försökte ta ledigt på måndagen, men lyckades sådär...Surt sa räven!

Nu får det vara nog för ikväll. Ses och hörs.
Tjingeling

Haha, visste jag väl!

Som jag skrev i första inlägget så visste jag att jag inte skulle skriva ofta..En gång per år typ.
Fast denna gången skriver jag inte pga att jag mår kass, utan tvärtom.
Mår bra faktiskt :)

Går bra på mitt dagjobb. Fast jag längtar efter semester, men det gör nog många av oss knegare nu.
Nattjobbet går kalasfint. Jobbar kvar som entrevärd/dörrvakt. Trivs som sjutton!

Träningen går sisådär. Har varit sjuk en hel massa på sistone, men ska ta tag i det nu i sommar igen.

Börjar känna av en viss åldersnoja. Folk i min närhet börjar åjja sig över min ålder. Wtf! Åldern är ju bara en siffra på körkortet. Man är aldrig äldre än man gör sig tycker jag. Vill jag umgås med folk som är yngre eller äldre så gör jag det oavsett vilket.

Aja, det var alles fur denna gången. Hörs om ett år igen, hihi!

Bloggandets värld!?

Hur konstigt är det inte, att enda gångerna jag skriver blogg så är det när jag mår kass.

Livet i stort är egentligen bra. Ekonomin är ordnad och har fått ett extrajobb som verkar riktigt roligt.
Står som entrevärd på ett inneställe i staden där jag bor. Ett perfekt sätt att få komma ut på krogen och träffa massa folk. Helt utan baksmälla dagen efter :)

Men nu har jag upptäckt att jag torskat dit, blivit kär i T igen. Vi har umgåtts en del på sista tiden och pratar dagligen med varandra i telefon. Hon var i Österrike ett par veckor häromsistens. Ringde hem och sa att hon saknade mig så, och skulle krama mig massor när hon kom hem.
När hon sedan kom hem så var allt som vanligt. Dock sa hon ofta saker som kunde uppfattas som inviter, men jag valde att inte göra det.
Vi var ute och promenerade häromdagen, å det var nog då jag insåg att jag var kär igen. Jag trivs så fruktansvärt i hennes sällskap. Igår var hon här och drack lite vin och gick sen på krogen. Ringde på natten och ville prata.
MEN, så följde hon med sitt ex hem.
Kan bara säga: Suck!

Egentligen har jag bestämt mig för att vara singel för gott nu. Har blivit sårad så många gånger att det lämnar ärr i hjärtat. Tror jag aldrig mer kan lite på en tjej. För varje gång jag träffat någon som känns att det kunde vara för livet, så har jag blivit dumpad...Brutalt!
Varför saknar jag då någon att älska och bli älskad av?
Varför önskar jag att jag bara kunde lägga mig ner och dö?
När ska jag få ha någon tur i kärlek?
Varför...?

Julen är över!

Hej igen!
Nu är äntligen julen över för i år. Detta har nog varit det jobbigaste året i mitt liv. Kantat av brustna förtroenden och hjärtan.
Förra julen så bröts mitt hjärta av T. Har nog inte riktigt hämtat mig från det ännu.
Trots att jag träffat andra tjejer under året så försvinner hon inte ur tankarna. Beror säkert på att vi fortfarande umgås, men bara som vänner.
Konstigt nog vill jag inte ha henne tillbaka, men saknar den kärleken jag kände då. Önskar att jag kunde finna någon som stannar, och som jag vill stanna hos.
Dessutom så har jag förlorat två av mina närmaste vänner. Bland oss killar så finns en oskriven lag som säger att man inte går på varandras ex. Min polare strulade med mitt ex på en fest vi hade. Så nu finns inget förtroende kvar hos vare sig honom eller mitt ex. Visserligen så skiter jag i vad exet gör, men hon har ju förstört vänskapen mellan oss, så därmed är vänskapen mellan exet och mig också borta.

Nu återstår bara en vän. Få hoppas att nästa år blir bättre.

Sömnproblem

Som vanligt kan jag inte sova.
Så fort jag blundar kommer bilderna.
Bilderna av henne, saker vi gjort, saker vi upplevt.
Inatt somnade jag en stund i soffan framför teven, men vaknade ganska snabbt igen utav att jag drömde om henne. Försökte somna om, men bilderna kom igen när jag blundade...
Tog sjukdag från jobbet idag, men jag måste ju jobba imorgon....
Kom och slå mig hårt så jag får sova *ler*

Första inlägget

Välkommen till min nya blogg!
Jag heter Charlie och bor i en smålänsk stad, typ i mitten där.
Jag har aldrig varit mycket för att skriva "dagbok", och det kommer säkerligen inte bli något långvarigt detta heller.
Anledningen till att jag skriver är att jag just brutit upp från, vad jag trodde var det perfekta förhållandet..

Vi träffades via nätet, men bodde bara ett stenkast från varann. Vi började träffas och allt var så där rosenskimrande.
Efter nån månads intensivt dejtande så backade hon. Behövde tänka sa hon.
Det tog en vecka ungefär, sen fick jag ett brev som egentligen inte förklarade något annat än att hon ville ha mig.. En och en halv veckas lycka följde sedan.
Sen började hon backa igen. Denna gången för gott.
Fick ett mail en vecka senare, där hon förklarade att jag var idealmannen för henne. Något hon väntat på hela livet...Men ändå kändes det inte rätt. Kanske hon inte var redo för förhållande nu.

Nu känns livet sådär surt som det brukar göra, förutom att det har dragit upp massa andra tankar.
Detta är tredje gången som jag blivit blixtkär i någon och det inte funkat. Kanske jag dränker dom i känslor så dom springer.
Jag vet ju att jag har ett stort behov av att känna mig älskad, då jag aldrig haft en familj som älskat mig.
Jag har så många frågor, men ingen som kan besvara. Vad göra?
Just nu känns det som det lättaste vore att dö.
Man pratar med vänner och bekanta, och får massor med förståelse och kanske lite nya infallsvinklar. Men dom rätta svaren finns nog endast begravda i mig själv. Hur ska man hitta dom?
Kanske någon som kan besvara detta?

Nyare inlägg